Nästan som reklam

Varför citerar jag min favoritmusiker Stefan Sundström i titeln till detta blogginlägg?
Jo, just därför att hela dagen har varit som en lustig reklamfilm om Nestea eller någon annan blaskig läsk. Precis som Margeurit så tog jag ett break och bara njöt av dagen, utan förmaningar.
Jag vaknade runt 10-tiden med lite huvudvärk sedan gårdagens fest på klubb Gläm. Jag klev upp, duschade och åt en fantastisk frukost - keefir med min hemlagade lingonsylt, flingor på det, fyra stycken mackor med ost från färskvarumarknaden, korv från Comarket, tomat samt lite salt och peppar som topping och ett glas multivitamindryck till allt detta.
Mätt och glad efter detta mål gick jag till skolan för att lyssna på en föreläsning om elektrokemi. Givetvis började föreläsaren från grunden med att definiera vad elektricitet är. Redan där tappade jag intresset och gjorde min estniska-läxa istället. Måttligt uttråkad gick jag till banken efter föreläsningen för att hämta mitt ISIC-bankkort, nu känner jag mig som en riktig utbytesstudent.
Därefter gick jag till migrationsbyrån för att hämta mitt estniska ID-kort som efter tre veckor äntligen var klart. På vägen dit strålade solen otroligt nog och jag gick förbi en underbar terass som badade i solsken, där ska jag sätta mig på vägen tillbaka tänkte jag. När jag väl kom till migrationsbyrån träffade jag några andra int. studenter som hade fått sina kort. De såg mycket stiliga ut på sina kort och jag anade att jag skulle vara lika stilig som dem.
När jag fick se mitt kort så skrek jag inombords av förtvivlan på samma sätt som när man fick se sig själv i skolkatalogen för första gången. Bilden var förfärlig och påminde om ett mugshot. En god idé hade varit att raka sig innan man tog fotot, bildhanteringsprogrammet hade verkligen lyft fram de fulaste dragen i mitt ansikte.
Med detta i tankarna gick jag ut från kontoret och givetvis hade det börja regna för att strö mer salt i mitt öppna sår. Inget solbadande på den vackra terassen således. Som tröst gick jag och köpte iste och ostbågar. Förtvivlad och trött gick jag runt i stan och letade efter en billig mobiltelefon, min jakt var resultatlös förstås men jag hade hamnat mitt framför entrén till Tartus botaniska trädgård. Lite blommor mår man inte dåligt av tänkte jag och gissa om jag hade rätt? Trädgården var helt fantastisk, kuperad, variationsrik och full av växter givetvis. Till skillnad från Uppsalas "Botan" som är ganska plan och med stora breda grusgångar var denna trädgård full av små stigar och snirkliga trappor uppför de trevliga kullarna. Värmen inom mig spirade när jag såg alla dessa blommor och när jag väl kom till det tropiska växthuset brast jag ut i ett stort leende för all den blomsterprakt som fanns därinne.
Besöket där gav mig stor glädje och nytt mod att uppta mobilletarkampen. Efter bara en halvtimme hade jag hittat en begagnad mobil för bara 490 EEK, mycket ful men väldigt funktionell. Dagen var räddad.
Tyvärr hade jag inte kameran med mig denna dag så jag har inga bilder ifrån den botaniska trädgården men jag lär gå dit fler gånger och ta tusentals foton.