Gatufest, Georgien och vodkaafton

Den första helgen i Tartu har passerat och jag måste medge att mina intryck har varit många och varierade.
I lördags eftermiddag drog ett fasansfullt dunkande igång vilket jag först trodde kom från mina grannar från våningen under. Men när jag gick ut på en promenad så hördes bastonerna ljuda överallt. Nyfiken som jag är drog jag mig in till city för att undersöka om ljudet kom därifrån. På vägen dit stod många poliser och kollade på fulla tonårspojkar som låg och rullade i gräset samtidigt som dom åt jordnötter och flinade förnöjt. Väl inne i city hittade jag källan till detta oväsen: Freedom Party! - en gatufest beståendes av två lastbilar med DJ och lättklädda tjejer, tonvis med överförfriskade ungdomar nedanför bilarna klädda i allehanda gasmasker och kaninkostymer samt ett antal barnfamiljer ståendes på alldeles för kort avstånd från bilarna som spelade trance i volymstyrkor långt över smärtgränsen. Nåväl, denna aningen bisarra tillställning
lämnade jag ganska tidigt och gick hem för att ha en lugn hemmakväll. Dock så mötte jag Yuri, ett ukrainskt dansfreak som jag hade träffat kvälen innan och sa att jag skulle följa med honom till en georgisk restaurang. Jag var aningen tveksam men ändrade min inställning när han sa att det var många fina georgiska flickor där. Först gick jag hem och svidade om och gick sedan till den georgiska restaurangen och guess what? Ingen Yuri, ett tyskt par som jag också hade festat med kvällen innan sa att han hade gått tillbaka till Raatuse där vi bor. Något småirriterad gick jag hem och hittade Yuri i sällskap med en finska och en fransyska. Några öl slank ner och biljard spelades med den söta fransyskan samtidigt som Yuri hela tiden klagade på att vi skulle gå och dansa. Till slut gick jag med på hans klagomål och följde med honom ut. På vägen hittade vi flera internationella studenter och tillslut var vi ganska många som kalasade på billig öl och lyssnade på dålig högstadiediscomusik. Det konstigaste som hände denna kväll var att jag träffade en kille från Venezuela som pratade svenska, crazy.
Söndagen inleddes med en utflykt till Luhamada vilket var en stig genom träskmarkerna runt floden Emajõgi. Hade jag varit en intelligent man hade jag inte följt med då jag endast hade mina mockaskor på fötterna. Mocka och träskslam är inte en mysig kombination men det var sannnerligen en spännande utflykt. I Estland är man inte lika duktig som i Sverige på att städa sina naturstigar:
Halva gruppen tog sig hem till civilisationen för att hinna till den georgiska aftonen som hägrade (vad som hände med resten av gruppen är en oerhört lång och komplicerad historia som inte hör hemma här). Till den georgiska aftonen samlades ca 45 internationella studenter på en alldeles för liten restaurang men maten, stämningen och den georgiska nationalismen var i toppklass. Hade man varit från Ryssland på denna afton hade man troligvis startat ett bråk med de georgiska studenterna som blandade sina nationalromantiska skålar med "död åt Ryssland"-uttalanden.
Jag började känna mig lite olustig efter sötsliskigt Tiblisi-vin, flottiga ostkakor och den halvfientliga stämning som låg i luften. Istället föreslog jag Yuri att vi skulle ha en ukrainsk vodkaafton i lägenheten. Sagt och gjort, vodka, tomatjuice, fisk och saltgurka inhandlades och festen kunde börja. Lyssnandes på Gogol Bordello från min dator och dålig ukrainsk pop från Yuris mobil hade vi en förträfflig afton tillsammans med 6 andra personer.